– Varför får vi så ofta kall mat sedan du började blogga, frågar min åttaåriga brorson Eyvind sin pappa Thomas när maten står på bordet och han inte får sätta sig.
Först ska kreationerna dokumenteras och vridas på med millimeter-noggrannhet för att bilderna ska bli så bra som möjligt till Thomas matblogg.
När plåtningen är avklarad får Thomas bråttom, springer in i köket för att hämta salladen och halkar på vägen ut och landar raklång intill bordet med salladsbladen utspridda över hela golvet i uterummet.
Fredagskvällen var supermysig och maten fantastisk, men lördagen spenderade Thomas på akuten. Han landade på höften och kunde knappt gå när han vaknade upp dagen efter. Som tur var hade han inte brutit något.
På bilderna ser ni också vad som kan hända när någon ber mig att spontanduka bordet när jag kommer bort på middag. Jag och min svägerska Sofia – oj vad konstigt att skriva svägerska – dukade bordet på 10 minuter.
Man tager vad man haver, sägs det – och det gjorde vi verkligen. Ett par saker hittade vi i deras kaosartade förrådsrum, ett par i Eyvinds barnrum och i trädgården. Och så blev det så här fint!

Ps. I morgon väntar något extra kul här på bloggen! Välkommen tillbaka.