Idag gick luften ur mig totalt och jag kände att va f-n är det för värld vi lever i. I Danmark diskuteras det nu om ifall man ska beslagta migranternas värdesaker som de har med sig på flykten, som ett sätt att finansiera deras uppehälle. Hur fullkomligt vidrigt är inte det här?
I förslaget ska polisen få möjlighet att undersöka deras packning, tömma deras fickor och beslagta eventuella värdesaker. Migranterna ska få behålla personliga värdesaker som vigselringar, klockor och mobiltelefoner. Kontanter under 3.000 danska kronor ska heller inte konfiskeras.
”En majoritet av ledamöterna i danska Folketinget stöder förslaget. Konservatives migrationstalesman Naser Khader menar att de som flyr ofta är de som har råd – medan mindre beställda stannar kvar.
– Det inte är rimligt att skattebetalarna i Danmark ska betala uppehälle för asylansökande som bär med sig förmögenheter, säger han.” Så skriver DN idag.
Jag tycker att det här är vidrigt, fullkomligt fruktanssvärt. De här familjerna har flytt från sina hem, lämnat hela hem och alla ägodelar för att överleva – för att de inte hade något annat val. De har rest under fruktanssvärda förhållanden och går en tuff framtid till mötes i helt nya, främmande länder. De har redan förlorat allt och ofta till och med flera av sina familjemedlemmar och så har vi mage att ta ifrån dem deras allra sista ägodelar som uppenbarligen har en så speciell betydelse eftersom de fått följa med på hela flykten.
Jag är helt övertygad om att det där halsbandet eller vad det nu kan vara gör mer nytta och är av större vikt för immigranterna i deras kommande nya liv här i Norden än vad det skulle vara värt ekonomiskt för danska myndigheter. Och handlar det om att tömma deras fickor på kontanta medel är det lika illa. De, om några, är i allra högsta grad i behov av de där sista sparade sedlarna för att börja om på nytt här.
Att det här ens har uppkommit som förslag gör mig så sjukt förbannad, uppgiven och besviken.
Det närmar sig jul och det är automatiskt en tid då jag spenderar mer tid med nära och kära och skänker många extra tankar på de som inte längre finns med oss. Det är en tid då jag njuter mer än någonsin av att göra fint hemma, komma i julstämning och spendera många mysiga stunder hemma med människor jag tycker om. Och då gör sådana här saker mig ännu mer arg och ledsen och det blir ännu svårare och sorgligare att hälsa på och möta blicken hos kvinnan vid tunnelbanespärrarna varje morgon.
Tänk på alla de som lämnat sin familj eller helt enkelt inte har någon och som sitter ensamma den här tiden på året och alla andra 365 dagar. Det är så sorgligt att det gör ont i mig.
Idag vill jag dela med mig av det här filmklippet och ber er skänka en tanke, en peng eller tid för volontärarbete där ni tycker att det behövs mest. Om myndigheter vill beslagta utsatta människors ägodelar och stänga broar får vi dra vårt strå till stacken ännu mer och framför allt just nu för att väga upp mot deras galenskap.