Här använder jag Fiskars sax för att klippa blommor och grenar till en bordsdekoration jag gjorde härom veckan. Vill du se fler dekorationer till sommarfesten hittar du det här.
Den här saxen är ren och skär stöldgods. Från min mamma. Den är ett kärt minne från min barndom och hade alltid en självklar plats i kökslådan under min uppväxt – eller snarare i pyssellådan, ska jag erkänna. Idag ligger den i min egen kökslåda sedan tolv år tillbaka och är lika bra än idag. Därför kändes det extra kul när Fiskars hörde av sig och frågade om jag ville berätta om min relation till den orange saxen som med åren blivit en stilikon i svenska kök och i år firar 50-årsjubileum.
Den var under hela min uppväxt ständigt på vift och låg sällan i kökslådan där mamma ville att den skulle ligga. Jag minns att jag brukade sno den från lådan när mamma inte såg för att ha till mina papperspyssel. Allt som oftast låg den därför i mitt rum, mitt i kaoset bland papper, färgpennor och limstift.
Jag fick tidigt en röd liten barnsax för vänsterhänta av min mormor och jag avskydde att jag var förpassad till att använda den i mitt pysslande. Den orange kökssaxen var så mycket bättre, större och vassare. Så pass mycket bättre att jag som var vänsterhänt lärde mig att klippa med en högersax för att kunna använda den och än idag klipper med höger hand.
Det var så jag växte upp. Mamma som ofta muttrade över att hon inte hittade saxen i kökslådan och jag som hoppades att hon inte skulle leta på mitt skrivbord så att jag kunde pyssla med den ett tag till.
När jag många år senare flyttade hemifrån frågade jag mamma om jag kunde ta med mig den orange saxen och fick till svar ”den ger du tusan i”. Nu skulle hon äntligen få ha den i fred. Trodde hon.
Jag tog den ändå, precis som när jag var yngre. Den var det enda jag tog med mig till nya lyan utöver mina egna tillhörigheter. Och sedan dess har den legat i min kökslåda och förutom alla pyssel använts till matlagning, fiskrensning, tapetsering, hårklippning, stjälksnittande av rosor, kranstillverkning på midsommar och paketinslagning till jul. Den har helt enkelt en självklar plats i min vardag. Och papperspyssel till trots så är den fortfarande vass utan att ha slipats en enda gång, vad jag vet.
De här vackra pionerna klippte jag av och plockade jag in från buskarna i trädgården igår kväll. Vilken fröjd!
Och färgen? Som liten hade jag mycket hellre velat ha den i rosa, men nu har den orange färgen vuxit på mig och jag tycker att den här fulsnygg på något vis. Visste du förresten att den här saxen är världens första sax med plasthandtag och att färgvalet kom till av en ren slump?
Tanken var att saxen skulle produceras i mörkröd, svart och grön, men den första saxen producerades i samma fabrik som Fiskars juicepressar och då prototypen skulle gå i produktion fanns det lite orange färg kvar i maskinerna. Till slut fick personalen på fabriken rösta vilken färg som skulle komma ut i handeln och då vann orange över svart med nio röster mot sju. Tänk att slumpen fick avgöra saxens framtid. För det är nog just färgen som under dessa femtio år gjort den till en ikon där hemma i svenskarnas kökslådor och tagit sig hela vägen till den permanenta samlingen på Museum of Modern Art i New York. Fint på något vis.
Det här var min historia om den orange designklassikern. Men med mer än en miljard sålda saxar så finns det säkert miljoner andra intressanta historier. Här är några av dem. Och vet du, om du skickar in din egen historia kan du få en ny sax i utbyte.
Här ser ni den fina utsällningsaffischen. Den lilla stämpeln längst upp på affischen kommer att sitta på alla saxar som produceras under 2017.
För att fira saxens 50 år håller Fiskars en hyllningsutställning – ”Our scissors” – på Designmuseet i Helsingfors mellan 7 september och 29 oktober. Där kommer det att finnas 30 olika konstnärliga tolkningar av saxen. Ett tips om ni har vägarna förbi grannlandet.
Reklamsamarbete: Inlägget presenteras tillsammans med Fiskars i samband med saxens 50 årsjubileum.
