Under den här veckan har vi uppmanats mer än nånsin att minska vår elförbrukning. Så nu siktar jag in mig på att elda i braskaminen så mycket som möjligt. Och det vet jag att vi är många som tänker just nu.
Ved säljs ju på Blocket och Marketplace just nu så att det står härliga till och det är av blandad kvalitet. För den som köper sin ved i dessa tider är det därför en bra idé att läsa in sig lite grann. För rätt ved kan göra stor skillnad för värmeavgivning.
Även om vedeldning kan ersätta en del av ens uppvärmningsbehov och dra ner ens elförbrukning vilket ju är bra just nu, så är det även av andra anledningar lika viktigt att elda på rätt sätt!
Fördelarna med att elda på rätt sätt är många. Både för dig, klimatet och samhället i stort.
Eldar vi på fel sätt går det åt en herrans massa ved, utan att det ens blir särskilt varmt, vilket ju är det sista vi vill just nu. Det kan vara också skadligt både för din hälsa och för klimatet. Men om vi är noga med att elda på rätt sätt så slipper vi allt det där. Då effektiviserar vi värmeavgivningen, hushåller med ved och slipper sot och farliga partiklar i luften.
Därför har jag sammanställt en liten vedskola. Till min hjälp har jag Bo Nilsson från Contura. Han har utvecklat braskaminer sedan 80-talet och jag vågar nog påstå att det han inte vet om vedeldning är inte värt att veta.
Här är 9 saker att tänka på när du skaffar ved att elda inomhus.
Vilken ved ska jag välja?
En tumregel är att gå på vikten. Ju tyngre veden är, desto mer värme ger den om volymen är densamma. Men om vikten är samma avger ett vedträ lika mycket värme oavsett vilket träslag du eldar med, men storleken på brasan kommer då att variera.
Med andra ord kan du halvera dina vedlager om du väljer ett träslag som väger mycket och därför brinner saktar och avger mycket värme.
Är alla träslag lika bra som ved?
Olika träslag har olika egenskaper och densitet och ger därför inte samma värme när du eldar. Lägger du till exempel ett vedträ av bok i kaminen så får du 25 procent mer värme än från ett lika stort vedträ av gran.
I Norden är björk ett av de vanligaste träslagen att elda med, dels för att det är helt okej att elda med men också för att vi har så mycket av det här i Sverige. Det har relativt hög densitet och högt energiinnehåll och ger därför mycket värme. I Storbritannien och USA är ek vanligast, i Tyskland är bok populärt.
Bäst och mest kostnadseffektivt är förmodligen att elda med blandved, åtminstone om du köper ved. Olika träslag är bra under olika delar av eldningen så bäst är om du köper lite av varje. Mjuka träslag som till exempel al och asp är fina att göra späntved av och att tända brasan med. De träslagen är luftigare och ger större och vackrare lågor, som du behöver vid tändningen. Därefter brinner det mesta ganska bra.
Har du tillgång till gratis ved är ju den alltid att föredra såklart, oavsett träslag. Så länge den är torr och ren.
För kaminens livslängd är det också viktigt att elda med rätt träslag. Ek ska man till exempel vara försiktig med då den innehåller garvsyra som kan skada kaminen om du eldar för ofta med det. Ek brinner dock långsamt och kan därför vara bra att lägga in som sista klabbe inför natten så att elden avger värme under så lång tid som möjligt.
När ska träd fällas och ved torkas?
Den bästa veden avverkas i början av året och det gäller att klyva den så snart som möjligt, annars är risken att veden blir seg och tung att jobba med. I början av året är trädstammarna som torrast innan löven växer fram. Under vårmånaderna är luftens fukthalt också låg vilket gör det till en bra tid för träfällning och vedtorkning. Ju torrare veden är vid eldning desto mindre energi går åt till att avdunsta restvatten och desto mindre energi försvinner rakt upp genom skorstenen. Eldningen blir alltså effektivare med torr ved.
Veden bör ha en fuktighetshalt under 20 %. Är den högre är den helt enkelt inte färdigtorkad än.
Ett sätt att testa om veden är torr är att stryka lite diskmedel och vatten i ena änden av vedträet och blåsa in lite luft från den andra änden. Om det bildas luftbubblor i diskmedlet är veden torr. De längsgående fibrerna fungerar som luftkanaler och träet torkar genom att vattnet avdunstar från ändarna.
Hur ska ved förvaras under torkningen?
Ved ska förvaras under tak eller i vedbod för att skyddas mot regn och snö. Har du inte den möjligheten kan du täcka över vedtravens topp med till exempel ett plåttak på stolpar men låt sidorna vara öppna så att du låter luften passera fritt. Annars förlängs torkningstiden.
Det är också viktigt att veden inte ligger direkt mot mark eller lutad mot husvägg där det kan skapas plats för insekter som kan förstöra veden och även komma med in i huset när du tar in veden. Använd gärna en lastpall att förvara veden på så att luft kan cirkulera in under.
Hur länge ska ved torka?
Trä består av ungefär 50 procent vatten och eftersom den inte bör ha en fuktighet över 20 procent när du eldar med den behöver den alltså torka länge. Hur länge är olika för olika träsorter. Klyver och staplar du till exempel granträd bör veden torka i minst sex månader över sommaren. Av mer massiva träslag som till exempel bok, ek och ask bör veden torka i ungefär ett och ett halvt år.
För att avgöra om veden är tillräckligt torr kan du använda en fuktmätare eller tricket med diskmedel som jag nämner här ovanför. Ett annat knep är att slå vedklampar mot varandra. Uppstår ett dovt, dämpat ljud är veden fortfarande fuktig. Är ljudet istället klart och distinkt är det redo för eldning.
Kan jag förvara veden inne?
Ved ska förvisso vara uppvärmd när du lägger in den i brasan, men tänk på att inte lagra ved inomhus för länge. Det kan leda till problem med skadeinsekter. Ta därför bara in ved för ett par dagar åt gången.
Kan jag elda med all trä?
Det är lätt att tro att spillbitar från ett byggprojekt går lika bra att elda med. Eller varför inte gamla lastpallar? Men huvudregeln är att plankorna inte ska vara av tryckt virke, aldrig målade eller behandlade på något sätt. De får heller inte vara fulla med spik eller skruv, som ju lastpallar ofta är.
Du ska heller aldrig elda med matförpackningar, tidningar eller annat avfall. Det ger ifrån sig sot och partiklar som varken är bra för din hälsa eller klimatet. Så nej, även om allt trä förvisso brinner så är inte allt optimalt att elda med.
Ved är däremot en hållbar och förnyelsebar resurs och räknas ofta som ett nollutsläpp. Ur ett klimatperspektiv är det enligt min hemkommuns energirådgivare bättre att de som har eldstäder eldar för att värma upp sina hus istället för att förbruka el när vi nu ska hushålla med den. Då gör vi vad vi kan för att Sverige ska slippa köpa el som är framtagen av olja, kol eller gas i EU, och vi ökar chansen att Sverige kan sälja sin rena el till EU så att resten av EU slipper framställa ännu mer ”smutsig” el. Och vi minskar risken för elavbrott.
Hur mycket sparar jag på att elda med ved?
Hur mycket pengar du sparar beror på vilken slags ved du eldar med, vilket pris du har betalat för veden och braskaminens verkningsgrad. Har du en gammal braskamin som kanske inte längre håller lika tätt eller som inte är renbrännande kommer bara hälften av vedens energi att nyttjas till värme. I moderna braskaminer, som har en så kallad clean burning-funktion är verkningsgraden så hög som 80 procent om du eldar på rätt sätt. Det innebär alltså att du får mer uppvärmning för mindre ved. Dessutom minskar du utsläppen med 90 procent i en modern kamin.
För dig som funderar på att byta ut din kamin finns mer information om hur det går till här.
Har du dessutom tillgång till egen ved blir kalkylen såklart bättre. Och en vecka som denna när elpriserna är i topp är kalkylen fördelaktig för så gott som alla, oavsett om du i år har fått betala lite extra för veden per kubikmeter.
Hur mycket behöver jag elda för att se skillnad på elräkningen?
Det beror på vilken kamin du har, hur stort ditt hus är och vilken typ av uppvärmning du har i övrigt. Men för att göra det lite mer överskådligt och ge dig ett hum så är här ett intressant räkneexempel.
Har du en normalstor villa med en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar brukar man räkna att uppvärmningen står för ungefär 70 procent av förbrukningen, det vill säga 14 000 kWh.
Om du tänder en brasa när du går upp på morgonen och en när du kommer hem från jobbet och totalt eldar ungefär 14 kilo ved per dag så kommer det att ge ett dagligt energitillskott på 47 kWh. Lägger du in lagom mängd ved åt gången, och inte brassar på, motsvarar 14 kilo ved ungefär 7 timmar eldning.
Eldar du så här under 150 dagar från oktober till mars kommer du att ha ett energitillskott på cirka 7000 kWh. Alltså hälften av den genomsnittliga uppvärmningsförbrukningen om du bor i ovannämnda normalstora villa.
Idag ligger snittpriset där jag bor på 571 öre/hWh och vi är ju knappt halvvägs genom vintern ännu. Priserna den här vintern spås ju dessutom bli mycket högre än förra vintern så det är ju tydligt att det finns mycket pengar att spara.
Sedan får du förstås räkna av om du har köpt ved och göra din egen kalkyl, men med vinterns elpriser blir det för de allra flesta en glädjande kalkyl att värma upp huset med vedeldning som komplement till ditt övriga uppvärmningssystem.
Mer om att sänka elförbrukningen
1. Ny följetong: ”Jakten på elen”.
2. Så ska vi halvera vår elförbrukning.
3. Så mycket sänker du din elräkning med vedeldning.
4. Så halverade vi elförbrukningen under oktobers första vecka.
5. 11 värmande eldstäder och svar på läsarnas frågor.
6. Vilken inomhustemperatur har ni?
7. 51 tips som sänker din elförbrukning.
8. Nu börjar soppsäsongen.
9. Allt du behöver veta om kaminer och installation.
10. Den appstyrda kaminen från framtiden är här.
11. Så eldar du smartast för bäst uppvärmning.
Reklamsamarbete: Inlägget presenteras i samarbete med Contura.
Källa: Contura, boken Elda från Max Ströms förlag och Naturvårdsverket.