Nu har oktobers statistik över vår förbrukning äntligen kommit och redovisats på mitt användarkonto. Så intressant det ska bli att grotta ner sig i detta och se hur vi ligger till och utifrån det lista ut vad vi kan göra bättre.

I just det momentet att lista ut vad vi kan göra mer för att minska vår förbrukning och faktiskt lokalisera vilka grejer här hemma som slukar olika mycket el har jag tagit hjälp av en riktigt smart elmätare. Mer om den strax.

Det pratas ju mycket i media om vad man kan göra för att minska sin förbrukning och tipsen är både bra och dåliga, eller ger snarare stor eller minimal effekt. Att dra ut en mobilsladd ur kontakten efter laddning gör inte särskilt stor skillnad, men att byta till led-lampor nu under det mörka halvåret gör till exempel större skillnad än man tror. Led-lampor förbrukar nämligen bara cirka en femtedel av vad halogenlampor gör. Det gäller helt enkelt att lokalisera de värsta elbovarna och hantera dem så bra som möjligt.

Men först, låt oss titta på statistiken och se hur vi ligger till. Vi börjar med förbrukningen för oktober månad under 2020 och 2021 för att se hur vår normala förbrukning sett ut tidigare år.

Jämförelse mellan vår elförbrukning i oktober 2020 och oktober 2021.

Så hur ser oktober 2022 ut då?

Statistiken här ovanför redovisas lite annorlunda, eftersom jag i slutet av oktober bytte elbolag och därför redovisas perioden 1 oktober till 25 oktober från ett elbolag och 25 oktober till 31 oktober från ett annat elbolag. Men slår jag samman all förbrukning från de två perioderna och de två elbolagen så blir den totala förbrukningen för oktober 2022 (494+180 kWh=) 674 kWh och jag ser också att de dagar som vi förbrukat mest el är i slutet av månaden. Det stämmer också bra ihop med mitt husbilsprojekt där jag just dessa dagar hade ett elelement dygnet runt igång för att kunna jobba i husbilen.

Vår elförbrukning i oktober 2022. Diagrammet till vänster visar tiden 1–25 oktober, och diagrammet till höger visar 25-31 oktober. Jag bytte elbolag den 25 oktober och därför visas statistiken från två olika elbolag.

674 kWh är en rejäl sänkning av familjens elförbrukning. Till och med lägre än hälften av tidigare års förbrukning, för att vara lite mer exakt.

Så hur har vi gjort?

Jo, främst beror skillnaden på att vi dragit ner värmen i huset ett par grader och helt enkelt medvetet ställt in pannan lite smartare. Än har vi heller inte dragit upp elementen utan gillat läget i att ha ett par grader kallare. När det varit under 19 grader har vi dragit igång en brasa. Men vi vet ju att vi snart behöver höja elementen…

Vi har också kunnat sänka förbrukningen genom att vi eldat i kaminen för att värma upp vårt duschvatten, ibland inför att vi ska duscha eller barnen ska bada. Just varmvattenberedaren funderar jag lite över – hur mycket el drar den egentligen? Och kaffebryggaren som står på hela dagarna under helgerna – hur mycket slukar den en helg till exempel?

Jag går också loss med en elmätare här hemma för att hitta de saker som förbrukar mest el. På skrivbordet i den här bilden ser ni en förgreningsdosa, men det är inte vilken förgreningsdosa som helst.

Förutom att den kan stänga av alla elprylar samtidigt med en knapptryckning och alltså gör att jag lättare kan stänga av flera prylar samtidigt både genom en knapp på förgreningsdosan men också via mobilen, så går elförbrukningen också att läsa av i Ledvance app i mobilen. På så sätt kan jag se hur till exempel se hur mycket el jag förbrukar om jag jobbar hemma här en dag och har lampa, dator, telefon och skrivare igång. Eller om jag kopplar in den på diskbänken och trackar kaffebryggaren, vattenkokaren, stavmixen och micron under en dag. Och vill du mäta hur mycket el som varje maskin du kopplar in drar? Ja, det kan du såklart också läsa av i appen.

Jag kan lova dig att du blir lite smått tokig av att gå runt i huset och mäta det ena efter det andra. Men det är lärorikt och gör det enklare för dig att veta var det är värt att anstränga dig lite extra i jakten på elförbrukningen. Och allt som gör livet i dessa tider lite smidigare gillar man ju, eller hur.

Kanske kan det här bli en smart julklapp till en medveten vän. I nuläget finns förgreningsdosan med inbygd elmätare att köpa hos Bauhaus.

Mer om att sänka elförbrukningen

1. Ny följetong: ”Jakten på elen”.
2. Så ska vi halvera vår elförbrukning.
3. Så mycket sänker du din elräkning med vedeldning.
4. Så halverade vi elförbrukningen under oktobers första vecka.
5. 11 värmande eldstäder och svar på läsarnas frågor.
6. Vilken inomhustemperatur har ni?
7. 51 tips som sänker din elförbrukning.
8. Nu börjar soppsäsongen.
9. Allt du behöver veta om vedeldning och kaminer.

Reklamsamarbete: Inlägget presenteras i samarbete med Ledvance. 

För er nya läsare som hittat hit så utmanar jag och min familj oss själva i att minska vår elförbrukning. Efter att ha levt under flera månader på en självförsörjande segelbåt med solpaneler har vi vant oss med att alltid snåla på el och ska nu försöka fortsätta snåla på elen, även här hemma. Främst för att vi alla i dessa tider måste minska vårt elanvändande så att vår svenska el från vind och vattenkraft ska räcka och så att vi slipper importera el från EU som ofta kommer från kol, olja eller gas.

Men vi gör också den här ansträngningen som ett sätt att spara pengar. Ju mindre el vi förbrukar desto lägre blir också elräkningen såklart. Målet är att halvera elförbrukningen. Javisst, ett ganska tufft mål. Men som jag sagt tidigare jobbar jag bäst i motvind och uppförsbacke. Vi gör helt enkelt ett helhjärtat försök och gör vad vi kan för att dra ner på vår förbrukning så mycket som möjligt, när det just i år behövs som mest.

Eftersom uppvärmning i de flesta hushåll står för ungefär 70–80 procent av den totala förbrukningen är det här vi tänker att man kan göra störst förändring och om man kan skaffa sig en alternativ värmekälla så finns det många kilowattimmar och kronor att spara. Här kan du läsa lite mer om hur stor energibesparing du kan göra med en vedeldad kamin som värmer upp huset.

Insats I8, från Contura.

Att installera en vedeldad kamin hemma kostar en del, men det är en långsiktig investering som både kan sänka elräkningen i många, många år framöver, höja värdet på huset vid en eventuell försäljning – och dessutom skänka många stämningsfulla stunder för hela familjen. Vi har en kamin här hemma som stod här redan när vi köpte huset och som vi i år tänkt elda lite mer i för att kapa elförbrukningen under extra kalla dagar och när elpriserna är som högst.

Det här inlägget är för dig som funderar på att skaffa en kamin och undrar vad du ska tänka på, vad alla regler säger och hur du kan gå tillväga. En guide inför kaminköp och installation helt enkelt.

Vilka typer av eldstäder finns?

Eldstäder är det gemensamma samlingsnamnet för stället där man eldar. Det finns flera olika typer av eldstäder. Här är några.

Kamin 896G Style, från Contura.

Braskaminer är en fristående kamin inomhus som står på golvet och har en skorsten som antingen går upp i taket ovanför kaminen eller leds in i väggen från baksidan. Inom kategorin braskaminer finns ett par olika typer, till exempel kaminer av täljsten eller i lackad plåt. Braskaminer är ofta lätta att sköta och ger snabbt god värme. Här hittar du ett par olika modeller av braskaminer.

Spisinsatser är ofta större kamininsatser där du lite friare kan vara med och designa din eldstads utseende utifrån egna önskemål. De är gjorda för inbyggnad bakom en vägg och du kan till exempel välja att mura in dem bakom en tegelvägg eller bakom en vägg som ser ut som hemmets alla andra väggar, till exempel klädd med tapet.

Spiskasett I5, från Contura.

En spiskasett är en insats som du installerar i en befintlig öppen spis eller kakelugn. Det görs ofta för att effektivisera uppvärmningen på ett smart och billigt sätt i en öppen spis som har flera år på nacken, men fortfarande är fullt fungerande.

Kakelugnen för tankarna till förr i tiden och äldre hus. Det kan ta lång tid att värma upp en kakelugn men när den väl är varm håller den värmen länge. Idag finns kakelugnar i både traditionell stil och med ett modernare utseende.

Förr var vedspisen standard i de flesta svenska kök. På senare tid fungerar de mest som stämningshöjare, men du kan fortfarande laga mat på dem om du skulle behöva. Det finns varianter med både spishäll, kokplattor och bakugn. Idag finns det vedspisar i traditionell stil såväl som modern.

Är moderna kaminer och spisar verkligen så mycket bättre?

Ja. Äldre kaminer kan vara stora miljöbovar. Från slutet av 90-talet införde alla tillverkare en ny teknik med bättre förbränning och mindre utsläpp, en så kallad clean burn-teknik. Olika studier har visat att utsläppen av skadliga ämnen minskar med cirka 80–90 procent jämfört med äldre teknik.
För att vedeldning skall vara miljövänligt är det viktigt att man väljer en modern kamin med den här Clean burn-tekniken.

Hur går det till att installera en kamin?

• Först gör du en bygganmälan till byggnadsnämnden. I vissa kommuner krävs ett bygglov för att installera en eldstad. Därefter är det dags att se över vilken eldstad som passar ditt hus.
• De flesta kaminer är så lätta att du inte behöver tänka på golvbjälklaget. Mindre än 400 kilo brukar inte vara några problem. Däremot behöver du fundera noga över skorstenens placering så att den inte krockar med takstolar. De som du köper din kamin ifrån brukar kunna hjälpa dig med placering om du visar husritningarna.
• Installerar du eldstad primärt för uppvärmning är det lämpligt att placera den så centralt som möjligt och gärna på nedervåningen eftersom värmen stiger uppåt och på så sätt kan sprida sig i hela huset.
• Det är tillåtet att installera en eldstad själv men det finns strikta regler kring brandsäkerhet, avstånd till närliggande väggar med mera och det är viktigt att arbetet utförs på rätt sätt. De flesta köper därför idag en kamin där installation ingår. Rot-avdrag gäller.
• Innan du börjar elda behöver sotaren besiktiga installationen, godkänna den och ge dig ett besiktningsprotokoll.

Vad ska jag tänka på när jag köper och installerar en kamin?

• Eldstaden ska ha en stabil konstruktion med robusta dörrar i gjutjärn eller rejäl svetsad stål. Med tiden blir eldstaden påverkad av höga temperaturer och risken är annars att den inte håller tätt med åren. Då finns risk för utträngande rök och att förbränningen blir sämre eftersom förbränningsluften inte längre går att styra.
• Helst vill du kunna tända en brasa och snabbt kunna stänga luckan för att husets ventilation inte ska påverka förbränningen. Därför är det bra om din kamin har ett automatiskt upptändningsspjäll.
  Med ett automatiskt upptändningsspjäll tillförs extra förbänningsluft under brasan i början och stängs automatiskt när kaminen blir varm, på så sätt behöver du inte kompensera med öppen lucka för att få fyr på elden.
• Välj till en värmeackumulerande sten i din kamin, antingen till exempel täljsten runt hela som en dekorativ design eller om du hellre vill ha en kamin i plåt så kan den värmelagrande stenen sitta som ett element innanför plåten. På så sätt ger kaminen värme till rummet i 2–4 timmar längre.

Modell 52T, från Contura.

Vilka regler gäller?

• Du behöver tillstånd för att installera en kamin, som nämnts i en tidigare från här ovanför.
• Du får installera en kamin själv, men det finns tydliga regler och krav till exempel kring placering i förhållande till material runt om kring. Kraven på installationen är kopplad till den valda kaminen och skorsten vilket innebär att det är tillverkaren som ska tillhandahålla information om vilka krav som ska vara tillgodosedda.  Generella föreskrifter och allmänna råd finns i Boverkets byggregler avsnitt 6:7412.
  Vanligast är dock att man köper kamin med installation så att en fackman gör jobbet och säkerställer att alla regler efterföljs och att det blir brandsäkert utfört.
• Innan du börjar elda behöver installationen godkännas av sotare och du får ett besiktningsprotokoll.
• Därefter behöver du sota regelbundet, som jag berättar mer om här nedan.
• Regler och rekommendationer för hur ofta du får elda varierar från kommun till kommun. Enklast är att kolla på din hemkommuns webbplats för att få veta vad som gäller där du bor.

Modell I60, från Contura. Här i kaklat utförande.

Hur hittar jag information om olika kaminers utsläpp och prestanda?

Varje kamin skall ha en CE-märkning. Till den märkning kopplas en prestandadeklaration där effektivitet och utsläpp framgår. Dokumentet finns på varje tillverkares hemsida och genom den här deklarationen kan du jämföra kaminer med varandra så att du väljer den du tycker är bäst.

Energimyndigheten har gjort ett omfattande test av moderna kaminer där man kan jämföra utsläppsnivåer och kaminers olika egenskaper.

Vilken kamin passar mig?

Det här är en fråga om funktion såväl som design. Fundera över eldstadens syfte. Ska du elda för att primärt värma upp huset är en kamin med värmeackumulerande sten ett bra val, då avger den värme under många fler timmar. Då är också placeringen i huset viktig. Ska du bara elda för stämningens skull är det inte lika viktigt. Valet av eldstad avgörs också av hur ditt tak ser ut, och var du kan placera skorstenen.

Contura har ett smart online-verktyg där du på deras sajt får inspiration från ett bildkollage med många fina kaminer i olika utföranden och sedan anpassar och bygger ihop en egen eldstad utifrån dina önskemål. Verktyget är främst till för att kartlägga vilken kamin du gillar rent utseendemässigt.
Contura har också en kaminväljare där du får svara på frågor om just ditt hus och hur du skulle använda kaminen och utifrån det rekommenderar de kaminer som passar dina behov och husets förutsättningar. På så sätt får du ganska klart för dig vilken kamin som passar rent funktionsmässigt och sedan kan du prata vidare med en rådgivare när du beställer din kamin.

Hur underhålls en kamin?

Beroende på hur många kubik ved du eldar varje år så är reglerna lite olika.
Har du en eldstad som huvudsakligen värmer huset eller det rum den är placerad i och eldar mer än 1 kubikmeter huggen ved/år så behöver du beställa sotning en gång per år. Om din eldstad inte fungerar som huvudsaklig värmekälla (mindre än 1 kubikmeter huggen ved/år) behöver sotning göras vart tredje år. Har du en eldstad i fritidshus som bara används säsongsvis räcker det med sotning vart tredje år.

Insats I8, från Contura.

Ja, men är eldning så bra?

Ni har kanske sett den här frågan tidigare här på bloggen. Men den tål att upprepas eftersom det är en vanlig missuppfattning att det skulle vara direkt dåligt för klimat och hälsa att elda. Uppfattningen grundar sig i hur kaminer från 90-talet och tidigare var konstruerade och fungerade och trots att enorma förbättringar inom produktkategorin har skett de senaste tjugo åren så lever missuppfattningen ibland kvar.

Idag är både Naturvårdsverket och Energimyndigheten överens om att elda med ved är en hållbar värmekälla.
”Att elda med ved är klimatsmart, om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning så att utsläppen blir så låga som möjligt”, skriver Energimyndigheten till och med på sin webbplats. Även Naturvårdsverket har en liknande formulering på sin sajt.

Byter man från en äldre kamin till en bra modern kamin minskar utsläppen av stoft med cirka 80–90 procent. Det finns även stora skillnader i utsläpp mellan nya braskaminer så det gäller att köpa en kamin av hög kvalitet. Det du ska hålla utkik efter är CE-märkt kamin med en Clean burn-teknik, något som Conturas alla kaminer har. De ligger också långt under det tillåtna värdet för utsläpp av sotpartiklar och kolväten.

Har du fler frågor? Mejla, eller skicka ett dm på Instagram så lovar jag att återkomma med svar.

Mer om att sänka elförbrukningen

1. Ny följetong: ”Jakten på elen”.
2. Så ska vi halvera vår elförbrukning.
3. Så mycket sänker du din elräkning med vedeldning.
4. Så halverade vi elförbrukningen under oktobers första vecka.
5. 11 värmande eldstäder och svar på läsarnas frågor.
6. Vilken inomhustemperatur har ni?
7. 51 tips som sänker din elförbrukning.
8. Nu börjar soppsäsongen.

Källa: Contura, Brasvärmeföreningen, Brandkåren, Naturvårdsverket, Energimyndigheten.